Down Syndrom

Downs syndrom

Downs syndrom är en utvecklingsstörning av varierande grad. I Sverige föds cirka 120 barn med Downs syndrom varje år. Orsaken i det enskilda fallet är okänd. Under graviditeten kan Downs syndrom påvisas med ultraljud och andra tester. Personer med Downs syndrom kan utvecklas mycket genom stimulans, habilitering och andra insatser.

Downs syndrom är en utvecklingsstörning som beror på ett kromosomalt tillstånd kallat trisomi 21.

I människans celler finns en komplett uppsättning arvsanlag. Arvsanlagen, vårt individuella DNA, finns samlade i våra 46 kromosomer, som i sin tur finns inne i cellens kärna.

I vissa fall när cellerna delar sig kan ett barn födas med tre kromosomer av nummer 21 istället för två. Detta kromosomala tillstånd kallas trisomi 21. Den extra kromosomen påverkar hjärnans utveckling, men även en rad andra organ.

Orsaken är inte känd, men man vet att sannolikheten att få ett barn med Downs syndrom ökar i takt med mammans ålder. Cirka två procent av dem med Downs syndrom har en ärftlighetsfaktor. Det föds omkring 120 barn med Downs syndrom i Sverige årligen. En siffra som i stort är konstant.

Symtom

Graden av utvecklingsstörning till följd av kromosomavvikelsen varierar mycket, vilket gör att det inte exakt går att beskriva hur Downs syndrom påverkar barnet.

Personer med Downs syndrom har ofta ett speciellt utseende med ett platt mellanansikte vilket ger liten näsa, snedställda ögonspringor med mongolveck, små lågt sittande öron och fyrfingerfåra tvärs över handflatan.

Känslolivet som glädje, sorg, ilska och behov av kärlek och ömhet påverkas inte alls av utvecklingsstörningen.

En del organ och system i kroppen brukar påverkas vid Downs syndrom och medicinska besvär kan vara hjärtfel, infektionskänslighet, synfel och hörselnedsättning. Mellan 40 och 50 procent av alla barn med Downs syndrom föds med hjärtfel som vanligen kan opereras. Andra komplikationer kan vara epilepsi, bristande sköldkörtelfunktion, autism och svåra luftvägsbesvär.

Många barn med Downs syndrom kan lära sig läsa och skriva. De förutsätts följa samma rutiner som andra barn, det vill säga gå på dagis och börja skolan, men då oftast i särskola. De får ofta ett lättare yrkesliv och eget boende utifrån individuella förutsättningar.

Många klarar i vuxen ålder de vanliga hushållssysslorna, men kan behöva hjälp med ekonomi och matlagning.

Svea Viola

torsdag 7 oktober 2010

Händelser i bilder

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar